favoritbloggar;
2nd hand
April 2013
Exeggutor.sefavoritbloggar;
17:40:40 | 
Nu är det min tur att lista favoritbloggar; bloggar jag ser på med avundsjuka för att de är så vackra. bloggar som får mig att önska att jag kunde vara liiite bättre. Och som får mig att jubla inombords när bloggkoll visar att de uppdaterats!
Liivian Talossa
underbar på det sättet att bilderna är störtsköna. jag kan inte se mig mätt på alla fantastiska bilder. sen är min finska halvkass när det gäller läsande, så det blir inte så mycket förståelse. men då och då ber jag min mamma översätta åt mig.
don't be a dead cat
uppdateras väldigt sällan, men återigen är bilderna slående!
dygnsrytm
återigen bilder, och också få uppdateringar. men min passion för bilder får ta smällarna!
lolita
hela upplägget helt enkelt. ögongodis så in i tusan!
lyckorusimagen
ord ord ord. man får verkligen flyga iväg på en resa bland orden i varje inlägg.
pelerin
ett par fantastiskt söta saker!
Liivian Talossa
underbar på det sättet att bilderna är störtsköna. jag kan inte se mig mätt på alla fantastiska bilder. sen är min finska halvkass när det gäller läsande, så det blir inte så mycket förståelse. men då och då ber jag min mamma översätta åt mig.
don't be a dead cat
uppdateras väldigt sällan, men återigen är bilderna slående!
dygnsrytm
återigen bilder, och också få uppdateringar. men min passion för bilder får ta smällarna!
lolita
hela upplägget helt enkelt. ögongodis så in i tusan!
lyckorusimagen
ord ord ord. man får verkligen flyga iväg på en resa bland orden i varje inlägg.
pelerin
ett par fantastiskt söta saker!
31 oktober 2008;
Igårkväll tog jag tåget till Göteborg. Där stod A. -snygg som tusan, och väntade på mig. Väl hemma hos honom blev det hallonsoda i badet. Mysigt värre. Senare på kvällen kände jag ett rus av fylla som börjar avta i mig utan att ha druckit alkohol, konstigt nog. Så jag somnade tidigt -mitt i filmen och A. fortsatte titta. Jag vaknade sedan mitt i natten och då låg A. där och såg på film. Det var snurrigt i drömyran, men jag minns att jag talade om att det var sjukt varmt och kastade allt täcke på honom.
Nu idag ser vi på Kill Bill och dricker thé. Senare ikväll ska vi hem till mig och baka, samt hjälpa pappa med hans nya dator.
Nu idag ser vi på Kill Bill och dricker thé. Senare ikväll ska vi hem till mig och baka, samt hjälpa pappa med hans nya dator.
29 oktober 2008;
med kattöronen på dricker jag hallonsoda ur vinglas som för att fira att jag imorgon arbetar den sista dagen den här veckan. Idag arbetade jag med samma sak hela dagen, så det blev att jag lyssnade på p3 hela dagen. Och granskade mig själv. Och det jag kom fram till är att jag saknar mig själv så otroligt. Jag har tappat bort mig. Det är som att jag försöker vara någon hela tiden, och döljer mig själv bakom denna någon.
Det är därför kattöronen är på. För att locka fram mig själv. Imorgon ska jag locka fram min inre längtan (som värker) och verkligen försöka se om A. vill att jag kommer hem till honom. För jag vill sno honom och hans badkar, och sova så länge det bara är möjligt.
28 oktober 2008;
Nu ska jag berätta lite kort om vad som oroat mig, och fått min mage och mitt hjärta att värka. Samt fått ett par tårar att falla.
Det är så att i fredags hände inte bara en grej, utan flera. Bl.a var det folk av alla dess slag som kritiserade mig på det ena och det andra sättet. Det slutade med kaos i min kropp för jag kunde inget annat än höra deras ord hela tiden. Och till slut verkade det som att alla matade ur sig onda ord menade åt mig. Kanske var det också så, vem vet.
Men mitt hjärta gick itu. Och jag har legat och gråtit i min säng för den mesta tiden. Först idag orkade jag ta tag i vad som riktigt hände. Och vad jag känner nu är att min lust att festa är på noll, och att jag fortfarande vill ligga under täcket. Och aldrig mera träffa personerna från festen. Jag kommer försöka så länge som möjligt med det här. Tills det att jag byggt upp någon slags självkänsla igen -som nu ligger på minusminus.
Det är så att i fredags hände inte bara en grej, utan flera. Bl.a var det folk av alla dess slag som kritiserade mig på det ena och det andra sättet. Det slutade med kaos i min kropp för jag kunde inget annat än höra deras ord hela tiden. Och till slut verkade det som att alla matade ur sig onda ord menade åt mig. Kanske var det också så, vem vet.
Men mitt hjärta gick itu. Och jag har legat och gråtit i min säng för den mesta tiden. Först idag orkade jag ta tag i vad som riktigt hände. Och vad jag känner nu är att min lust att festa är på noll, och att jag fortfarande vill ligga under täcket. Och aldrig mera träffa personerna från festen. Jag kommer försöka så länge som möjligt med det här. Tills det att jag byggt upp någon slags självkänsla igen -som nu ligger på minusminus.
28 oktober 2008;
Jag ropade in favoritkatten; Sahara.
Valde ut den finast matskålen och bar upp den till mitt rum.
Jag prioriterar henne idag. För hon är den allra bästa jag vet i hela världen. Så jag har bunkrat upp med en film, korsord och lite tilltugg till oss både.
För ikväll är det hon och jag. Lite som förr.
Valde ut den finast matskålen och bar upp den till mitt rum.
Jag prioriterar henne idag. För hon är den allra bästa jag vet i hela världen. Så jag har bunkrat upp med en film, korsord och lite tilltugg till oss både.
För ikväll är det hon och jag. Lite som förr.
27 oktober 2008;
Jag har ont i magen. Och det av mer än ett skäl. Jag tänker inte prata om det mer nu. Faktiskt inte alls tror jag. Istället ska jag ge er en liten filmfavorit. Eftersom ni var så duktiga på att ge era fantastiska favoriter.
Filmen heter Pianisten och handlar om en ung man -en pianist- som är jude under andra världskriget. Tack vare att han kände en man kunde han undslippa tåget till förintelselägren. Istället hamnade han i ett arbetsläger. Som han senare lyckades rymma ifrån. Och det är efter den rymningen jag ser filmen som bäst. Han tvingas vara gömd, och när detta skiter sig flyr han än en gång. Nu utan gömställe och mat.
Till slut stöter han på en tysk officer (?) som frågar lite om honom, och då han säger att han är pianist ber han honom spela lite för honom på pianot i det övergivna huset de är i. Jag tror han faller där, han officeraren. För han gömmer honom på vinden, trots att hans mål är att förinta judarna.
Det är en fin historia. Och en ruskigt bra film. Den är snygg, den är vacker.. Jag personligen älskar scenen då han sitter och spelar piano i tomma luften. Helt fantastiskt!
Filmen heter Pianisten och handlar om en ung man -en pianist- som är jude under andra världskriget. Tack vare att han kände en man kunde han undslippa tåget till förintelselägren. Istället hamnade han i ett arbetsläger. Som han senare lyckades rymma ifrån. Och det är efter den rymningen jag ser filmen som bäst. Han tvingas vara gömd, och när detta skiter sig flyr han än en gång. Nu utan gömställe och mat.
Till slut stöter han på en tysk officer (?) som frågar lite om honom, och då han säger att han är pianist ber han honom spela lite för honom på pianot i det övergivna huset de är i. Jag tror han faller där, han officeraren. För han gömmer honom på vinden, trots att hans mål är att förinta judarna.
Det är en fin historia. Och en ruskigt bra film. Den är snygg, den är vacker.. Jag personligen älskar scenen då han sitter och spelar piano i tomma luften. Helt fantastiskt!
26 oktober 2008;
Idag ligger alla kameror på hyllan. För min kropp sprängs av mensvärk och feber. Så jag gör inget annat än ligger i sängen, ser på filmer och löser mammas korsord.
Så nu är det dags för er att knocka mig med era bästa filmer!
Så nu är det dags för er att knocka mig med era bästa filmer!
svartvitt;
igår när jag gjorde iordning mig. notera bitch-minen och att mitt hår inte borstats på snart två veckor.
25 oktober 2008;
Gårdagskvällen blev lite av den värsta på länge. Jag är sjuk, och har varit det i två veckor nu med hög feber som kommer och går, trots detta gick jag. Jag trodde också att jag hade sovplats, vilket A. hade sagt att det fanns hemma hos honom. Detta visade sig sedan inte stämma. Han hade fixat sovplats åt sig själv på annat håll och helt plötsligt var jag flera mil hemifrån utan sovplats och utan att möjlighet att ta mig hem.
Så jag ringde mamma som hämtade mig. Bättre att sova hemma än att kanske inte sova alls, speciellt när jag är sjuk. Till råga på allt var A. också karatefull igår. Och allt jag sa gick igenom honom. Det kom även fram ur andra personer att han samtalat med dem att vi har det "oroligt i förhållandet". Så, just nu vet jag inte vad som händer. För jag blev behandlad som skit förra helgen och måste sedan höra massa grejer som jag måste konfrontera. Jag orkar helt enkelt inte.
Idag vägrar febern släppa mig ens för några sekunder. Så jag har legat framför tv:n ett par timmar och var förut ute på en liten promenad. Jag lockade också håret lite,för att få lite bättre självkänsla. Snart blir det dunder god mat, och efter det ett par filmer i sängen.
Så jag ringde mamma som hämtade mig. Bättre att sova hemma än att kanske inte sova alls, speciellt när jag är sjuk. Till råga på allt var A. också karatefull igår. Och allt jag sa gick igenom honom. Det kom även fram ur andra personer att han samtalat med dem att vi har det "oroligt i förhållandet". Så, just nu vet jag inte vad som händer. För jag blev behandlad som skit förra helgen och måste sedan höra massa grejer som jag måste konfrontera. Jag orkar helt enkelt inte.
Idag vägrar febern släppa mig ens för några sekunder. Så jag har legat framför tv:n ett par timmar och var förut ute på en liten promenad. Jag lockade också håret lite,för att få lite bättre självkänsla. Snart blir det dunder god mat, och efter det ett par filmer i sängen.
24 oktober 2008;
Det regnar ut. Och jag sov länge idag. Hela dagen har jag längtat efter att göra mig iordning och har fått göra andra grejer för att få tiden att gå;
-letat upp min farfars gamla resväska så jag kan förvara foton i den
-skrikt i panik åt två spindlar som huserade i resväskan (mamma dödade dem)
-bläddrat i nya numret av bon
-skurat rent kylskåpet av ren impuls
-målat naglarna
och nu sitter jag här. om inte ens fyra timmar ska jag åka och nog borde detta vara tillfället att göra sig iordning med lösögonfransar och sådant krafs?
(psst! traderaauktionerna ;bildelarna är pappas )
-letat upp min farfars gamla resväska så jag kan förvara foton i den
-skrikt i panik åt två spindlar som huserade i resväskan (mamma dödade dem)
-bläddrat i nya numret av bon
-skurat rent kylskåpet av ren impuls
-målat naglarna
och nu sitter jag här. om inte ens fyra timmar ska jag åka och nog borde detta vara tillfället att göra sig iordning med lösögonfransar och sådant krafs?
(psst! traderaauktionerna ;bildelarna är pappas )
23 oktober 2008;
Sigur-tösen börjar bli stor. Snart kommer hon växa ur huset. Lite som Alice i underlandet. Tur att man har kattbebisar, för de flyttar aldrig hemifrån. Och de slutar aldrig vara mjuka och söta. Och man kan gulla med dem hur gamla de än blir. Och de pussas för det mesta alltid tillbaka.
Det finns inget jag uppskattar mer än mina katter. Inga varelser kan göra mig glad så som de kan. Deras snarkningar är som poesi och deras trampdynor är så vackra att man inte kan låta bli att pilla på dem. Och när de spinnar sina små brummanden blir man så lugn att hjärtat nästan stannar.
Förövrigt har jag ikväll lagt upp ett dussin auktioner på tradera. Jag inkasserar pengar till diana (måste ha!).
Det finns inget jag uppskattar mer än mina katter. Inga varelser kan göra mig glad så som de kan. Deras snarkningar är som poesi och deras trampdynor är så vackra att man inte kan låta bli att pilla på dem. Och när de spinnar sina små brummanden blir man så lugn att hjärtat nästan stannar.
Förövrigt har jag ikväll lagt upp ett dussin auktioner på tradera. Jag inkasserar pengar till diana (måste ha!).
23 oktober 2008;
Pest eller Kolera?
Det känns som att mitt namn är Kusin Vitamin, för jag känner mig nyttig i mitt orangea hår. Nog ligger jag ändock och dricker pepsi i min säng. Men just håret som skriker morot känns som.. vitaminer. Det får mig att tänka på broccoli.
Idag var deadline för skoltidningen. Mina artiklar blev bra, och jag fick komplimangen; du skriver så fantastiskt och målande..så målande att man vill läsa mer! Nog spratt det till lite av glädje i mig. Glädjeruset blev större när jag landade i min stad; ett lönebesked med oväntade pengar hade anlänt. Jag tror det blir en diana f+ för min del snart. Vill ha en endast för att kunna fotografera porträttbilder på mina vänner, som ett litet projekt! Jag tänker mig tegelväggar som bakgrund, små söta bakgator och kanske ett par i ett hem. Visst låter det sött?
22 oktober 2008;
Idag införskaffade jag mig en dyr väska, ett par söta lösögonfransar +lim och hårtoning.
Etiketten säger rött, färgen säger orange och jag tror på morot.
Maskerad;
Det är så att på fredag är jag bjuden på maskerad. Ett stort gäng vänner och bekanta och även ett stort gäng utanför den kretsen kommer. Jag har ännu ingen aning om jag ska gå, har inte heller någon aning om jag kan gå. Dock är jag pepp på maskerad-grejen och tänker såhär; vad hinner man trolla fram på tre dagar?
Jag känner för att införskaffa mig ett par halvlånga lösögonfransar -svarta utan prål- för ett par storta intensiva väldigt svartmålade par ögon. Och äntligen färga håret i den orangea färg jag tänkt. Och sedan utgå från det.
Hur låter detta?
Har ni några idéer på vad man kan få ut av det?
21 oktober 2008;
20 oktober 2008;
-
Tumult i skallen. De senaste dagarna har jag spenderat mer tid med katten manson och katten sigur än med någon annan levande själ. Jag känner mig tom. Och dricker mina coca-color framför weeds och bara halvligger i sängen. Livslusten ligger på noll och jag kan inte ens glädjas åt ett år med kärlek.
Jag kan inte ens läsa nu. Orden hoppar framför ögonen.
19 oktober 2008;
Idag har A. och jag varit ihop i ett år. 366 dagar (pga skottår), för att vara exakt. Borde jag jubla? Borde jag gråta? Jag vet inte.
A. for hem tidigt idag. Igår spelade vi monopol halva dagen, hann vann. Jag bytte sängkläder efter att han åkt. Och duschade. Så här ren som jag känner mig nu när jag ligger under täcket och ser på weeds, så ren vill jag alltid känna mig.
Jag vill sova.
Det blev väldigt mycket jag.
A. for hem tidigt idag. Igår spelade vi monopol halva dagen, hann vann. Jag bytte sängkläder efter att han åkt. Och duschade. Så här ren som jag känner mig nu när jag ligger under täcket och ser på weeds, så ren vill jag alltid känna mig.
Jag vill sova.
Det blev väldigt mycket jag.
16 oktober 2008;
Idag tänker jag på dödsstraff. Hur det är att sitta där och bara vänta på att dö. På att livet ska ta slut. Vad tänker man på då? Vad är det man anser vara värt att ta upp de sista tankarna?
Utöver det spenderar jag ännu en dag i min säng. Jag har migrän för fjärde dagen i rad och tar starka tabletter för att hålla det hyffsat i shack. Weeds är min bästa vän och just nu ser jag på filmen Capote -en biografi. Salo och också helmysig som hela tiden sitter och pratar med mig på msn. A. har inte längre internet, något krafs hände så det blir ett par sms då och då.
Och ni, mina läsare, får gärna muntra upp mig. Med vad som helst! Berätta något roligt som hänt er i veckan eller någon gång i livet!
.
15 oktober 2008;
Det är sjukdom i min kropp och den väller ur mina porer. Man kan skönja sjukdomsdoften genom parfymen.
Sjukdomen trär sig igenom mig som trådar i nålar och drar mig någonstans jag inte vill vara. Får kroppen att värka. Får lungorna att kämpa för varje andetag och mitt i allt detta har jag saker att göra, detta stiger mig över huvudet. Jag borde ta avsked, avskeda mig själv från praktiken och ligga hemma i min säng gråtandes av all misär och göra allt jag vill göra.
mysigt;
Såhär har jag spenderat ungefär hela dagen.
14 oktober 2008;
Jag har enveten migrän som vägrar gå över. Det är andra dagen nu, och jag har tappat hoppet. Istället ligger jag i sängen och dricker thé. Skriver ett par ord till folk på msn då och då. Men mest ser jag på Weeds och läser böcker. Finns inte mycket annat man kan göra när nästan alla ljud tränger in och skär sönder hjärnan.
Senare idag ska jag betala min tidningsprenumeration. Klatchigt!
Senare idag ska jag betala min tidningsprenumeration. Klatchigt!
13 oktober 2008;
Efter ett planerat tidigt uppvaknande är jag trött. Och som förra veckan sitter jag nu i skolan och ska skriva på mitt reportage om studiefrämjandet. Jag hoppas på en lugn dag, för det behöver jag. Jag började tidigare för att sluta tidigare.
Just nu sitter jag dock på min nya "favoritsida" aftonbladet. Det har blivit som ett tvång att kolla deras förstasida ett par gånger om dagen. Och redan har jag också läst dagens metro. Jag är smått insatt om vad som händer i Sverige och världen och det känns verkligen som att jag har koll här jag sitter med min kopp thé.
12 oktober 2008;
Framtiden sitter och boxar mig i magen hela tiden och när jag tänker på annat skjuter den mig med slangbella i pannan. Allt för ofta numera talar A. så närvarande om framtiden, som om den faktiskt var vår. Jag har någon som sågar itu mina tankar, och det är verkligheten i vilken jag fortfarande kämpar med mig själv. Där jag slåss för en morgondag.
Tanken på att bo med en annan människa som delar allt, den tar emot och jag tror inte jag vågar. Jag vill kunna och sitta och gråta i hörn där ingen annan än just hörnet hör mig. Jag vill kunna ha ett tomt eller fullt kylskåp. Jag vill kunna borsta tänderna och veta att ingen annan riskerar att använda den och främst av allt vill jag känna att jag har ett jag-hem, där jag kan vara jag.
Jag säger nej till framtiden och läser mina gamla blogginlägg om kvinnokärlek.
Tanken på att bo med en annan människa som delar allt, den tar emot och jag tror inte jag vågar. Jag vill kunna och sitta och gråta i hörn där ingen annan än just hörnet hör mig. Jag vill kunna ha ett tomt eller fullt kylskåp. Jag vill kunna borsta tänderna och veta att ingen annan riskerar att använda den och främst av allt vill jag känna att jag har ett jag-hem, där jag kan vara jag.
Jag säger nej till framtiden och läser mina gamla blogginlägg om kvinnokärlek.
Utkast: Mitt huvud ...
Mitt huvud är tomt. Jag saknar doften av A.
Kvällen spenderas framför svt-play; K-special
helg;
Det är höst i alla andetag och kroppen värker av höstkylan. Jag är i total osämja med min kropp, den mår illa och jävlas med att inte orka. Så jag försöker samla mig nu i helgen men det verkar inte lyckas. Jag pussas med A., ser på serie-avsnitt, köper ljus med söta dofter och dricker thé. En helg som de flesta andra helger egentligen, förutom att jag är tröttare och slitnare än vanligt.
Fredagens höst-promenad bilder;
Fredagens höst-promenad bilder;
Emrik;
Café Röda Rummet, 2008
Inspiration;
Det är lunchtid. Jag borde äta lunch. Men mitt samvete vill inte dra mig dit. Men det kommer sluta med att jag går till matsalen och äter den äckliga maten ändå. Varför? För att jag hade en intervju i morse klockan 10.00 med en dunderschysst kille och som bjöd mig att komma med och se i deras musikhus där de har alla replokaer, så jag ska ringa honom vid sex så ska vi mötas upp utanför.
Jag är lite för ambitiös. Jag ville absolut inte stanna till sent ikväll idag igen! Men jag kör på det och slutar tidigt imorgon, och hoppas att min handledare (som jag förövrigt inte tycker om) tillåter det, vilket hon borde eftersom jag har.. två timmar övertid redan nu, och efter idag kommer jag få fler än fyra till= nästan en hel dag. Notera också att jag inte har tagit lunch mer än en dag denna veckan!
Åh. Jag vill innerligt sluta klockan tolv imorgon. Annars far jag hem ändå, så får hon säga vad hon vill.
-
Jag ska också berätta om min största inspiration: Världens vimsigaste lärare. Hon är kort och halvrund och har långt brunrött hår som verkar vara överallt men som aldrig skymmer hennes ansikte. Hela hon är..fantastisk! Jag har haft henne i ämnet textkommunikation och hon kommer alltid ifrån ämnet, men hon är inspirerande när hon talar och vet verkligen vad hon talar om. Som salo sa; hon får en att komma fram till svaret själv fastän hon aldrig sagt det. Hon diskuterar vilt och öppet och låter en vara öppensinnad och tar hänsyn till individet -inte systemet.
Så, egentligen borde jag tala med min handledare om mina intervjuer och vad jag gör och ställa frågor till henne om hur jag ska gå tillväga. Men det gör jag inte, jag går till inspirationsläraren Simona.
Jag är lite för ambitiös. Jag ville absolut inte stanna till sent ikväll idag igen! Men jag kör på det och slutar tidigt imorgon, och hoppas att min handledare (som jag förövrigt inte tycker om) tillåter det, vilket hon borde eftersom jag har.. två timmar övertid redan nu, och efter idag kommer jag få fler än fyra till= nästan en hel dag. Notera också att jag inte har tagit lunch mer än en dag denna veckan!
Åh. Jag vill innerligt sluta klockan tolv imorgon. Annars far jag hem ändå, så får hon säga vad hon vill.
-
Jag ska också berätta om min största inspiration: Världens vimsigaste lärare. Hon är kort och halvrund och har långt brunrött hår som verkar vara överallt men som aldrig skymmer hennes ansikte. Hela hon är..fantastisk! Jag har haft henne i ämnet textkommunikation och hon kommer alltid ifrån ämnet, men hon är inspirerande när hon talar och vet verkligen vad hon talar om. Som salo sa; hon får en att komma fram till svaret själv fastän hon aldrig sagt det. Hon diskuterar vilt och öppet och låter en vara öppensinnad och tar hänsyn till individet -inte systemet.
Så, egentligen borde jag tala med min handledare om mina intervjuer och vad jag gör och ställa frågor till henne om hur jag ska gå tillväga. Men det gör jag inte, jag går till inspirationsläraren Simona.
näsan upp, och le;
Jag vet trots allt inte vad som tagit åt mig. Jag har alltid varit den som är tillbakadragen, den som inte vågar fråga om hjälp eller ta några initiativ bland folk. Och framför allt har jag svårt att ringa till okända människor, och tala med dem. Men jag har överträffat mig själv flera gånger denna veckan. Jag har fotat på ett ställe där jag kände att jag inte riktigt vågade och jag har ringt och pratat med folk i telefon flera gånger denna vecka. Senast imorse, då jag planerade ett möte -ni läste rätt, möte- där jag ska interjvua en kille från studiefrämjandet.
Även om det jag skriver under den här tiden blir skit, så är jag ändå stolt över mig själv.
Förövrigt så tjöt brandlarmet förut och jag var tvungen att kasta ner datorn i väskan för att springa ut och stå där ute som en mupp och frysa i en kvart.
Även om det jag skriver under den här tiden blir skit, så är jag ändå stolt över mig själv.
Förövrigt så tjöt brandlarmet förut och jag var tvungen att kasta ner datorn i väskan för att springa ut och stå där ute som en mupp och frysa i en kvart.
7 oktober 2008;
Jag ringde E. i all förvirring och vi stämde möte en halvtimma senare. Hon visade mig sitt nya hem för första gången. Det var sött. Jag älskar hennes tapet. Och hon var så söt där hon låg och frös under täcket med endast en dreadstoffs uppstickande.
Hon bjöd på mat, väldigt söta klubbor och små pratstunder på hennes balkong.
Sen var jag tvungen att kila. Hitta kulturhuset, hitta cafét och sedan hitta mig själv. Jag hittade allt utom mig själv men antecknade vad jag såg och hörde. Tog ett par foton och sprang sedan till tåget som bar mig hem.
När jag kom hem väntade en överraskning! Ett telefonsamtal som jag inte haft tid att ta under dagen fanns det plötsligt tid för och jag fick veta att jag fått ett backstage pass och fotopass på en Neverstore spelning i december. Jag är pepp, och detta kommer ta mig igenom i alla fall denna veckan av oerhörd prestationsångest.
Hon bjöd på mat, väldigt söta klubbor och små pratstunder på hennes balkong.
Sen var jag tvungen att kila. Hitta kulturhuset, hitta cafét och sedan hitta mig själv. Jag hittade allt utom mig själv men antecknade vad jag såg och hörde. Tog ett par foton och sprang sedan till tåget som bar mig hem.
När jag kom hem väntade en överraskning! Ett telefonsamtal som jag inte haft tid att ta under dagen fanns det plötsligt tid för och jag fick veta att jag fått ett backstage pass och fotopass på en Neverstore spelning i december. Jag är pepp, och detta kommer ta mig igenom i alla fall denna veckan av oerhörd prestationsångest.
Upp till kamp!
Dessa höstkamper alla har, jag hoppas dessa går igenom. Jag själv har insett att jag har ännu en på halsen. Jag ska lyckas komma fram med minst sex artiklar på tre veckor, och som det ser ut nu är bara ett par av dem i tankesvängen. Jag recenserar Håkan -men har ingen bild. Och imorgon ska jag intervjua ett lokalt band med målet att få ihop ett stort reportage om Studiefrämjandet. Det känns som att mina skrivkunskaper kommer sättas på prov. Och nu är jag inne i en dålig period där jag inte kan forma orden som jag vill och absolut inte kan skapa något.
Så, upp till kamp! helt enkelt. Och jag är nog inte den enda som refererar det citatet till ketchup-filmen Hip Hip Hora.
Apropå film. Sofia har skapat en filmblogg och då kan jag ju likväl nämna min vän Salo's blogg. Också den handlar om filmer. Enjoy!
Så, upp till kamp! helt enkelt. Och jag är nog inte den enda som refererar det citatet till ketchup-filmen Hip Hip Hora.
Apropå film. Sofia har skapat en filmblogg och då kan jag ju likväl nämna min vän Salo's blogg. Också den handlar om filmer. Enjoy!
"size zero makes me sick"
detta har inget med att jag hatar smala människor att göra. men jag blir så irriterad när mina kläder inte längre passar. när klänningarna som brukade sitta perfekt plötsligt hänger lika livlöst som ett par 70-tals gardiner och alla mina trettital kjolar inte sitter kvar utan hasar ner.
detta är en kamp mot mig själv. för jag blir benigare -mot min vilja. dock är jag inte alls ohälsosamt smal och inte alls på väg i den riktningen men att just se sig själv omedvetet tyna bort.. ja, jag blir rädd för min mage som försvunnit och mina ännu smalare armar.. samt alla dessa andra ben som nu syns tydligare och tydligare. det mest tragiska av allt är att jag försöker täcka över dessa benigheter. numera vet jag inte längre vad jag har för storlek. jag köper XL för att jag inte orkar engagera mig och för att då syns det inte att jag egentligen inte har något att dölja.
jag har försökt äta mindre hälsosamt för att stoppa denna brutala viktnedgång som sker och har skett i ett par månader. men att inte äta nyttigt hjälper inte.
istället har jag nu bestämt mig för att kanske börja lära känna min nya beniga kropp. inse att de mindre storlekarna i linnen sitter som linnen ska och att dessa ben som syns tydligare kanske är något charmiga.
detta är min höstkamp; att inte gå ner i vikt. men frågan återstår; hur gör jag med alla mina underbara gamla kläder?
& berätta, vad är eran höstkamp!
detta är en kamp mot mig själv. för jag blir benigare -mot min vilja. dock är jag inte alls ohälsosamt smal och inte alls på väg i den riktningen men att just se sig själv omedvetet tyna bort.. ja, jag blir rädd för min mage som försvunnit och mina ännu smalare armar.. samt alla dessa andra ben som nu syns tydligare och tydligare. det mest tragiska av allt är att jag försöker täcka över dessa benigheter. numera vet jag inte längre vad jag har för storlek. jag köper XL för att jag inte orkar engagera mig och för att då syns det inte att jag egentligen inte har något att dölja.
jag har försökt äta mindre hälsosamt för att stoppa denna brutala viktnedgång som sker och har skett i ett par månader. men att inte äta nyttigt hjälper inte.
istället har jag nu bestämt mig för att kanske börja lära känna min nya beniga kropp. inse att de mindre storlekarna i linnen sitter som linnen ska och att dessa ben som syns tydligare kanske är något charmiga.
detta är min höstkamp; att inte gå ner i vikt. men frågan återstår; hur gör jag med alla mina underbara gamla kläder?
& berätta, vad är eran höstkamp!
jag och salo över msn;
Salomon: Min kusins katt fick aids...
penishitler: hade den rövknullats av en undernärd afrikan?
Salomon: HAHA
Salomon: Tja, jag tror inte negrer håller till i skogen, men det kanske
finns en bush-fucker där ute någonstans som hade fritzl;at den.
Salomon: i sin grotta
penishitler: jaa...
penishitler: då var det nog aids..
utöver detta ser jag det allra senaste avsnittet av top model och klappar på kissekatten sahara som velat komma hem nu. hon är kinkig och inte alls så pepp på att komma hem sedan sigur flyttade in. men nu har hon varit inne ett par timmar och ligger faktiskt och sover under täcket i min säng.
jag har saknat hennes lilla motor. alla katter har sina egna små spinn-ljud och saharas är nog det bästa av alla.
roande;
tidig morgon i föräldrarnas sovrum;
himlen öser ner;
idag har himlen fallit ner över folk i nästan hela landet. inatt stormade det så rutorna skakade här. men dagen till ära orkade jag inte duscha utan tog tag i att städa i min garderob, vilket tog nästan hela dagen, och när det väl var klart unnade jag mig en dusch. det är inte skönt att vara smutsig (-en liten vits för er som känner mig irl).
men ikväll spenderar jag tiden med att bläddra i det nya numret av den dundersöta tidningen petit samt att se på de allra nyaste top model avsnitten.
men ikväll spenderar jag tiden med att bläddra i det nya numret av den dundersöta tidningen petit samt att se på de allra nyaste top model avsnitten.
vid en gata mitt i stan
Igårkväll satt jag mitt i en väg och vaggade fram och tillbaka. Ett par meter ifrån mig befann sig en spya som inte var min. Killen som placerat den där låg avdäckad i R's säng när jag for två timmar senare.
Det mest fantastiska var att min vodkablandning var lite för söt, och att jag skrev in mitt nummer i K-R's mobil under namnet "älskling". Det for även förbi ett par okända människor som sneglade konstigt. Jag var också äldst på festen, resterande där var 91:or och går för det mesta i samma skola.
Så egentligen var jag så utanför man kan bli. Men det var gammal vänskap. Och ett par skålar utbringades för att det var ett år sedan jag och A. möttes.
Hur var eran fredag?
party
jag har skrivit klart min uppsats om maskhål, mailat den och talat med salo om möjligheterna att hitta sittplats på tåget. han föreslog att pensionärer skulle få stå eller sitta på golvet med motiveringen "de har ju gjort det i hundra år" osv.
snart far jag iväg till den större staden göteborg och spenderar kvällen i en liten halvtvåa under ett dagis. i en källare alltså. det blir vodka-blandningar och förhoppningsvis en god natts sömn i A's säng.
ciao!
bilder;
1: sen frukost efter skoldagens slut, med migrän och fringe och min barstol som bord
2 & 3: promenad i trädgården -det är höst där och helt fantastiskt
4: dagen har bestått av brida och blandmusik.
torsdag;
inte en helt vanlig torsdag, men nästan. jag är fast i brida men mitt huvud värker av migrän så jag ska se nyaste avsnittet av fringe för att försöka trolla bort den där migränen. vid halv fyra ska de skäras i min mun, än en gång. förresten, om en månad är jag tandställningsfri. jag kommer sakna den.
idag tipsar jag om denna fotografen.
idag tipsar jag om denna fotografen.
oro i hjärtdelen;
det känns som att A. klipper sig för jämnan, och varje gång han klipper sig blir jag livrädd. jag blir rädd att inte få se det nya, att jag blir lämnad utanför. anledningen till detta är att jag en gång var så glad och in i helvete pepp på en före detta kärleks frisörtid. vad hände? jag han aldrig se det. han sa adjö i ett sms dagen efter. istället hörde jag folk tala om det. men jag då? jag som hållit hans hand, lyssnat till hans hjärta.. jag visste inte vad de talade om, jag var så utelämnad..
därför skapas det oro i mig varje gång A. klipper sig. är det fel av mig?
Hur tror ni jag kan få bort oron som växer sig nu när A. idag klippt sig än en gång?
hej, oktober;
oktober började med en utskällning från min rektor, han påstod att det var mitt fel att skolans kriterier inte var ok för företagen jag hörde av mig till. jag fick panik!
men allt ordnade sig när min svenska lärare sa att hon fixat en praktikplats åt mig. för att göra en lång historia kort;
lbs-skolorna i sverige skall nu ha en gemensam tidning, och det är bara två av de fyra som skriver till det första numret. så det fattas artiklar och reportage, så jocke molander som styr det hela har bett mig personligen att jobba med tidningen i tre veckor. tidningen ska i detta numret handla om musik. detta i nnebär att jag får åka till klubbar och andra spelningar för att se band, jag får intervjua band och allt detta med ersättning för utgifterna.
jag blev oerhört lättad när min svenska lärare sa; jag har en praktikplats till dig!
senare på dagen blev det vernissage, min mamma och jag köpte två skulpturer som ni kommer få se i slutet av månaden. de är fantastiska!
och efter det köpte jag filmer. elva stycken. varför? jag kände för det, helt enkelt..
men allt ordnade sig när min svenska lärare sa att hon fixat en praktikplats åt mig. för att göra en lång historia kort;
lbs-skolorna i sverige skall nu ha en gemensam tidning, och det är bara två av de fyra som skriver till det första numret. så det fattas artiklar och reportage, så jocke molander som styr det hela har bett mig personligen att jobba med tidningen i tre veckor. tidningen ska i detta numret handla om musik. detta i nnebär att jag får åka till klubbar och andra spelningar för att se band, jag får intervjua band och allt detta med ersättning för utgifterna.
jag blev oerhört lättad när min svenska lärare sa; jag har en praktikplats till dig!
senare på dagen blev det vernissage, min mamma och jag köpte två skulpturer som ni kommer få se i slutet av månaden. de är fantastiska!
och efter det köpte jag filmer. elva stycken. varför? jag kände för det, helt enkelt..